Tänd fyrverkerierna och vaska skumpan – det här är mitt tvåhundrade inlägg! Tänka sig att jag skulle ha så mycket att skriva om. Tänka sig att folk fortfarande vill läsa det jag skriver. Tänka sig att Karolinska Institutet fortfarande låter mig skriva efter inlägg som det här. Och det här.

När jag började blogga var jag knappt 19 år, nyinflyttad i Stockholm, med lika mycket medicinsk kunskap som en schampoförpackning i mataffären. Nu är jag 23 år, sliten och härdad storstadsbo, med lika mycket medicinsk kunskap som en schampoförpackning du hittar på apoteket. Men det är ju inte bara jag som har förändrats de senaste 5 åren. Här är 5 stora händelser som förändrat Karolinska Institutet och läkarprogrammet under loppet av mina 200 inlägg:

1. Macchiarini-affären. Macchiarini, den ökände kirurgen och forskaren som implanterade luftstrupar av plast utan etiskt tillstånd, hade precis blivit påkommen 2016 när jag sökte KIs läkarprogram. Inte bara Macchiarini blev av med sin anställning vid KI, utan en stor del av KIs högsta höns, som inte såg till att förhindra Macchiarinis experiment, byttes ut. KIs forskningsrykte störtdök detta år, men nu 2021 är det internationella anseendet lika gott som alltid.
2. Hans Rosling går bort. Experten i internationell hälsa var kanske en av KIs mest omtalade och hyllade forskare. Han utvecklade Gapminder med sin son och svärdotter. Gapminder visualiserar olika aspekter av hälsoutveckling i olika delar av världen på ett mer tillgängligt sätt än någonsin tidigare. Tack vare Roslings arbete kan man väldigt lätt motbevisa reaktionärer som menar att “det var bättre förr”.
3. Nya Karolinska Sjukhuset öppnar. Och det är minst sagt kontroversiellt hur väl planerat och väl spenderat bygget har varit. Vi studenter hade i början en massa spring fram och tillbaka mellan nya och gamla sjukhusbyggnader och varken mikrovågsugnar eller omklädningsrum i de nya lokalerna. Så småningom har det lösts och jag har varit väldigt nöjd med mina placeringar på NKS, även om det känns lite absurt att gå in i entrén som mer liknar en glassig flygplats än ett sjukhus och att stiga in i patientrum som är större än min lägenhet.
4. Läkarprogrammet omvandlas från 11 terminer till 12 terminer. Den här övergången har jag pratat om tidigare på bloggen, men grundtanken är att ett 12-terminer långt läkarprogram bättre överensstämmer med läkarprogrammen i övriga Europa och därför underlättar internationella samarbeten och utbyten. Vidare ska får man sin läkarlegitimation direkt efter examen på 12-terminersprogrammet, och behöver inte vänta tills man gjort AT. Det 6-åriga läkarprogrammet börjar nu för första gången i höst. Vad jag har förstått är upplägget väldigt likt både kronologiskt och innehållsmässigt sett – så mina gamla inlägg bör fortfarande vara relevanta.
5. AT ut, BT in. Allmäntjänstgöring, AT, är den avlönade praktiken som svenskutbildade läkare har behövt avlägga efter läkarprogrammet för att få sina legitimationer. Utan legitimation är det svårt att jobba utomlands eller öppna egen praktik och omöjligt att specialisera sig. Problemet är att det har funnits fler färdiga läkarstudenter än antal AT-platser. Bastjänstgöring, BT, ska lösa detta – i teorin – och införs från och med i höst. Läs mer här.
6. Bonus: Sociala rörelser som #utantystnadsplikt och #vitaransvar och andra debatter om rasism inom vården, både från läkare mot patienter och från patienter mot läkare, har kommit och gått under årens lopp. Det är definitivt utanför min kompetens att avgöra om dessa faktiskt har lett till någon förändring.

Missade jag någonting? Skulle du vilja se ytterligare 200 inlägg? Jag kommer att fortsätta blogga i ett halvår till, fram till att jag tar examen, så jag kanske hinner med 20 till på den här plattformen. Efter det får vi se!