Idag är det årets viktigaste dag, med undantag för Jesus födelsedag, Jesus dödsdag, Jesus tillbaka-till-livet-dag och Jesus tillbaka-till-döden-dag. Internationella kvinnodagen till ära vill jag passa på att rada upp några framstående kvinnor inom medicin, vård och forskning.

• Florence Nightingale (1820–1910). Sjuksköterska känd för att ha lagt grunden för det moderna sjuksköterskeyrket och skapat bättre hygienrutiner inom vården. Nightingale la också stor vikt vid omsorgen inom vården och bidrog till att minska dödfallen på sjukhusen där hon arbetade.

• Karolina Widerström (1856–1949). Sveriges första kvinnliga legitimerade läkare. Karolina Widerström utbildade sig vid Karolinska Institutet och specialiserade sig inom gynekologi. Hon kampanjerade för sexualundervisning i skolor och ledde kampanjen för kvinnlig rösträtt i Sverige. (1, 2, 3)
• Virginia Apgar (1909–1974). Apgar var en amerikansk anestesiolog som utvecklade Apgar-skalan på 50-talet. Apgar-skalan används än idag i hela världen för att utvärdera hur bra nyfödda barn andas. Smart nog är Apgar också en förkortning som står för Appearance, Pulse, Grimace, Activity och Respiration, vilka är de parametrar som bedöms. Apgar-skalan är ett väldigt effektivt sätt att förebygga att spädbarn dör av kvävning. (1, 2, 3)
• Gertrude B Elion (1918–1999). Biokemist som skapade några av världens mest använda läkemedel. Elion bidrog till att utveckla Azathioprine, världens första immunsuppressiva läkemedel, som behandlar flera autoimmuna sjukdomar och patienter efter organtransplantation. Elion skapade också Allopurinol som är förstahandsbehandlingen mot gikt och Aciklovir som används mot virus, exempelvis herpes. Så nästa gång du använder salva mot dina munsår, tänk på Gertrude B Elion. (1)
  
• Rosalind Franklin (1920–1958). “Bakom varje framgångsrik man står en kvinna” är ett välkänt ordspråk som kan användas för att beskriva Rosalind Franklin. Watson och Crick är mest kända för att ha listat ut strukturen på DNA-molekylen, men de kunde inte ha gjort det utan Franklin. Tyvärr gick Franklin bort innan upptäckten hade blivit allmänt accepterad och blev därför inte belönad för sitt bidrag. (1, 2)
• Jennifer Doudna (1964–) och Emmanuelle Charpentier (1968–). Två genetiker som bidragit till utvecklandet av CRISPR/Cas9, en banbrytande metod för att “redigera” DNA-molekylen. CRISPR/Cas9 är fortfarande en väldigt ny teknik som behöver studeras vidare innan den används på patienter, men möjligheterna är oändliga. Om du skulle kunna ändra dina gener precis hur du ville, vad skulle du ändra? (1)
• Mona Hanna-Attisha (1976–). Har du hört talas om vattenförgiftningen i Flint, USA? Hanna-Attisha var läkaren som upptäckte att halten av bly i blodet hos barn ifrån Flint fördubblades efter att staden bytte vattenkälla från Detroit-floden till Flint-floden. Vattenförgiftningen började 2014, Hanna-Attisha upptäckte den 2015. Blynivåerna är fortfarande för höga, men saneringsarbete pågår och förhoppningsvis kommer vattnet snart bli rent. (1)

Det finns såklart många fler medicinare som förtjänar att hyllas idag och hela året om. Ett projekt som specifikt arbetar för att lyfta fram vetenskapskvinnor är Beyond Curie. Jag vill också rekommendera inslaget ‘Forgotten Superheroes of Science’ i podcasten The Skeptic’s Guide to the Universe samt den svenska historietidningen Historiskan. 

P.S. En till superduktig forskare är förra årets Nobelpristagare i kemi, Frances Arnold. Jag hade äran att få intervjua henne tillsammans med den studentdrivna föreningen Women in Science. Intervjun kan du hitta här.

P.P.S Alla bilder hämtade från Pixabay.com och Wikimedia Commons under “Public Domain”-licens.