Fortsättning på förra inlägget där jag gick igenom några viktiga begrepp när man diskuterar kön och könsidentitet. 

Nu till den medicinska delen av vad som avgör kön och följdaktigen hur många det finns.

Många av oss har nog fått lära sig redan som barn att det bara finns två kön*: man och kvinna**. Män har penis och kvinnor har vagina. Män är längre, har bredare axlar och får skägg, kvinnor har bröst, är bredare om höfterna och föder barn. När vi blev lite äldre fick vi höra om X och Y-kromosomer samt de manliga och kvinnliga könshormonerna, testosteron respektive östrogen. Men i verkligheten är den biologiska aspekten av kön mer komplicerad. 

Låt mig börja med de mest grundläggande förutsättningarna för kön: X och Y-kromosomerna. X-kromosomen är en förutsättning för liv, medan Y-kromosomen bara är en förutsättning för att fostret ska kunna utveckla manliga könsorgan. Som ni kanske känner till brukar kvinnor ha två X-kromosomer medan män har en X och en Y-kromosom; XX respektive XY.

Men det finns gott om undantag – det finns personer som är X0 (bara en X-kromosom, ingen Y-kromosom), det finns personer med XXY och det finns personer med XXX eller ännu fler X-kromosomer. XXY leder till barn med manliga genitalier och är den vanligaste av de här variationerna – så många som 1 av 500 bebisar med penis föds med den här kromosomuppsättningen. X0 föds med kvinnliga genitalier men kräver hormonbehandlingar för att nå puberteten och är ofta infertila. Alla dessa exempel klassas som könskromosomaneuploidier.

Ibland fastnar en del av Y-kromosomen på en annan kromosom. Beroende på vilken del av Y-kromosomen som fastnar kan bebisen utvecklas med manliga genitalia trots sina XX-kromosomer. Det här fenomenet kallas för en translokation. 

Det här är bara några exempel på vilken mångfald det finns vad gäller könskromosomerna. I kommande inlägg kommer jag ta upp hur mutationer och hormoner kan påverka könsutvecklingen.

Källor: Jag har mestadels utgått från det jag har fått lära mig på KI:s läkarprogram*** i det här inlägget, men du kan läsa mer om könskromosomer och hur de kan variera på Scitable, ScienceDirects samling av forskningsrapporter och i lite mer lättsmält form på BBC.

* Av läslighetsskäl använder jag kön när jag pratar om endast de kroppsliga och/eller biologiska aspekterna. Det här är skiljt från könsidentitet – även om en person besitter alla kroppsliga egenskaper som klassiskt associeras med ett visst kön, måste den inte identifiera sig med det könet.

** Man/manlig och kvinna/kvinnlig används också bara i deras kroppsliga och biologiska bemärkelse – inte i psykosocial kontext.

*** På termin 2, moment 2!