Hej Isabelle,
Först och främst vill säga att jag uppskattar din blogg, bra skriven och intressant att läsa! 🙂
Nu till min fråga. Jag är i princip färdig med mitt gymnasiestuderande, och har därför köpt in kurslitteraturen för den friska människan 1. Som du säkert känner till är det en hel del litteratur och jag syftar då på den obligatoriska kurslitteraturen, varför det skulle vara bra att få hjälp att sovra. Jag såg på ping pong (ej inloggat läge) att det finns rekommenderade bokkapitel. Dessvärre är dokumentet bara tillgängligt för de som är registrerade på kursen, vilket jag inte är ännu. Är det möjligt att du skulle kunna skicka det till mig, eller – om du inte har tillgång till det – be någon student som har tillgång till dokumentet att mejla det till mig? Ev. också, om det är möjligt och inte till för mycket besvär, de instuderingsfrågor som finns till de kapitlen. Det skulle verkligen, verkligen uppskattas.
Ha det fint! 🙂
PS. Jag lyckades få tillgång till allt förutom avsnitt 1a – systematisk anatomi, så om du endast kan dela rekommenderade bokkapitel/-sidor till det avsnittet, skulle det vara jättesnällt. 🙂
- ‘Biochemistry’ av Ferrier: Vilken upplaga som helst. De allra nyaste upplagorna rättar till några enstaka molekyler som var fel i de äldre, men det finns ingen drastisk skillnad mellan dem (anser jag som inte är biokemist). Så var strategisk och köp en gammal upplaga second hand av en äldrekursare. Det finns en Facebook-grupp som heter “Köp och sälj för KI studenter” där du kan hitta de flesta böcker till salu, eller efterfråga böckerna själv.
- ‘[Atlas/Textbook] of Anatomy’ av Thieme: Vilken upplaga som helst. Om jag minns rätt så är strukturen och indexet lite mer logiskt i de nyare upplagorna, men det är inte så att de gamla upplagorna är helt obsoleta. Just anatomiboken brukar vara den boken som folk faktiskt vill ha i nytt skick, då den är fylld av fina illustrationer och platsar bra på vardagsrumsbordet. Thieme ger ut både en atlas och en textbok om anatomi; atlasen har fler bilder och visar kroppsdelarna från fler perspektiv, medan textboken innehåller mer fakta om människokroppens strukturer. Jag skulle säga att textboken och atlasen funkar lika bra för inläsningen, men du behöver verkligen inte läsa båda. Atlasen gör sig snäppet bättre på vardagsrummet än textboken, ifall det spelar roll.
Det här skulle jag dock säga är ett absolut minimum på nödvändiga kursböcker för DFM1. Jag är en person som inte är speciellt förtjust i att läsa kurslitteratur för det känns inte effektivt för mig, men till och med jag släpade mig igenom dessa böcker. Däremot vill jag slå ett slag för sammanfattningarna på den KI-studentdrivna webbsidan Hus75.se – den är en fantastisk resurs och Amanda Kaba Liljebergs sammanfattning av DFM1 är värd att läsa från början till slut.
Gällande läsrekommendationerna och -hänvisningarna för Systematisk anatomi och KI:s kurser i allmänhet: Se dem som rekommendationer, men inte måsten. Jag tycker att det är bättre att istället utgå från datorpresentationerna på föreläsningarna, för de är ofta mer riktade och uppdaterade än läshänvisningarna på intranätet. Det här skulle jag säga är ett genomgående drag för alla kurser jag läst hittills, inklusive DFM1.
Hoppas det här gav dig klarhet!
PS. Jag svarar gärna på era frågor – kommentera direkt här på bloggen eller skicka ett mejl!
Hej!
Jag undrar hur många veckor praktik man har på läkarprogrammet i varje termin? Preklin håller väl på till termin 4, och sen är det mer praktik eller hur ser det ut? 🙂 Tack för en intressant blogg! Antar att det både är dag, kväll och natt på praktikplatserna? Kan ni önska vad för avdelning ni vill hamna på?
Hej Viktoria!
Vilken bra fråga. I och med att jag bara går termin 5 så har jag bäst koll på de tidigare terminerna.
Under termin 1-4 så har man praktik ungefär 1 gång i månaden på en vårdcentral någonstans inom Stockholms län. Det här kallas “PV-dag” (PV = primärvård). Vårdcentral får man inte välja själv. Mer exakt hade vi 2 PV-dagar på termin 1, 4 på termin 2, 4 på termin 3 och 3 på termin 4. Du kan hitta mer information här: https://pingpong.ki.se/public/courseId/5589/lang-sv/publicPage.do?item=3850541
På termin 5 börjar vi få göra praktik på sjukhus. Då får vi välja mellan Nya Karolinska Solna, Huddinge Sjukhus, Danderyds Sjukhus och Södersjukhuset i Stockholm. Sjukhusvalet utgår från ett lottsystem, där alla får sina förstahandsval av sjukhus ända tills platserna på sjukhuset tar slut – då får man sitt andra-, tredje- eller till och med fjärdehandsval. Ju högre lottnummer, desto större risk att man hamnar på ett annat sjukhus än det man önskade. Lottsystemet är helt slumpmässigt och det är endast i vissa undantagsfall man kan få förtur – exempelvis om man har små barn, någon särskild sjukdom eller funktionsvariation.
I valet av sjukhus spelar egentligen ens egen resväg till sjukhuset och ens umgängeskrets störst roll – utbildningen på sjukhusen är ändå likvärdig och följer samma läroplan från Karolinska Institutet. Det finns viss variation i hur nöjda studenterna är på de olika sjukhusen och hur stor andel som blir godkända på tentorna, men inte så stor variation att det är statistiskt intressant. Jag skulle rekommendera att välja det sjukhus som ligger närmst om man vill slippa lång pendling, eller det som ens kompisar väljer om man känner att det är viktigt – resten är sekundärt.
Till praktiken på termin 5: Det är då 3-veckor långa praktikperioder på olika avdelningar på sjukhuset. Det är för det mesta dagspass, med undantag för främst akuten. Vi får inte direkt välja vilken avdelning vi hamnar på – det är obligatoriskt och viktigt att få erfarenhet av de olika sjukhusavdelningar som finns. Jag är inte 100% säker på hur det ser ut på senare terminer, men jag misstänker att upplägget är någorlunda liknande då också. Man fortsätter vara på det sjukhus man valde till termin 5 ändra fram till termin 9, då man får göra ett nytt sjukhusval. De flesta väljer då samma sjukhus som de redan har varit på.
Hoppas det här svarar på dina frågor någorlunda!