Läkarprogrammets första terminer är huvudsakligen teoretiska och övergår till mer och mer praktik med tiden. Vilket är logiskt – ingen förväntar sig att en nybliven läkarstudent ska utföra en prostataundersökning på sin första dag på vårdcentralen. Eller?

VFU, verksamhetsförlagd utbildning, beskriver praktikdagar som ingår i en annars teoretisk utbildning. På Karolinska Institutets läkarprogram (och på de flesta andra läkarprogram i Sverige) sker VFU:n under de första terminerna på vårdcentraler, alltså primärvården. Den övergår sedan till större sjukhus och olika specialistavdelningar. Du kan kika på mina tidigare inlägg i kategorin ‘Klinik i fokus’ till höger för mer information.

Men vad får man lov att göra på vårdcentralen då? Man blir tilldelad en läkare som handledare och får göra ungefär samma undersökningar som hen gör. Om du själv har besökt en vårdcentral känner du säkert igen många av dem. De vanligaste undersökningarna är:

• Lyssna på hjärtan. Det här görs med stetoskop. Man lyssnar på hur hjärtat slår; är det regelbundet, slår det väldigt snabbt eller väldigt långsamt? Man lyssnar också på hjärtklaffarna, om de försluts helt, om de öppnas helt (gör de inte det hör man så kallade blåsljud).
• Lyssna på lungor. Det här görs också med stetoskop. Se till att patienten andas djupt med öppen mun. Normal andning (vesikulära andningsljud) låter ungefär som vanliga andetag, kanske aningen mer flåsande, medan onormal andning kan låta som prassel (krepitationer), rossel eller rassel. Om du har svårt för att höra andningen kan det bero på att du inte trycker ner stetoskopet tillräckligt hårt mot huden (det gör inte ont på patienten) eller att patienten har något fel på lungan.
• Titta i munnar. Lys med en ficklampa och håll ned tungan med en spatel (ser ut som en glasspinne). Ser svalget normalfärgat ut eller är det rodnat? Ser det grått eller gult ut på vissa ställen (plack)? Det kan vara ett tecken på förkylning eller halsfluss.
• Känna på magar. Är magen mjuk och oöm, eller är den uppspänd, gör det ont när man tar på den? Kan du känna levern, finns det hårda klumpar (resistenser)?
• Ta blodtryck. Det här gör man genom att spänna en manschett rumt patientens arm och lägga stetoskopet mot hens armveck. Samtidigt känner man efter pulsen på patientens handled. Man pumpar upp manschetten tills man slutar känna pulsen, sen minst 20 mmHg till (blodtryck mäts i mmHg). Sedan släpper man långsamt ut luften från manschetten och lyssnar efter pulsen. Det värde mätaren på manschetten visar när man först hör pulsen igen är övertrycket, det systoliska trycket. Det värde mätaren visar när man slutar höra pulsen är undertrycket, det diastoliska trycket. Gränsen för högt blodtryck går ungefär vid 140/90 mmHg (uttalas 140 över 90 millimeter kvicksilver, 140 är övertryck, 90 är undertryck). Dock har många av de medelålders och äldre patienterna på vårdcentralen högre blodtryck än så.

Det här är alltså de fem vanligaste undersökningarna på vårdcentralen i min erfarenhet. Har du otur (eller tur, beroende på hur man ser det) kanske du får pröva på att känna på en prostata första dagen, men den undersökningen får du googla mer om själv.

Tänk på att beskrivningarna av undersökningarna ovan är väldigt översiktliga. Du kan hitta mycket mer detaljerad information på bland annat 1177.se.