En stor del av mitt utbyte i Tyskland bestod av kliniska rotationer, så kallade “Famulaturen”. Även om Tyskland är likt Sverige på många sätt, finns det några tydliga skillnader mellan svensk och tysk sjukvård samt vad vi läkarstudenter får göra.

• Läkarstudentens uppgift. På sjukhusavdelningar i Sverige brukar läkarstudenter få springa efter läkarna och göra ungefär samma saker som dem; skriva journalanteckningar, titta till patienter på ronden. Här i Tyskland har läkarstudenten en egen roll. När jag var på njuravdelning var min uppgift att ta blodprov, skriva och tolka EKG, samt göra inskrivningar. Det var en omställning att faktiskt fylla en egen funktion på avdelningen.
• Vita rocken. Läkarrockar har mer eller mindre avskaffats i Sverige då man inte får ha långärmat på sig av hygienskäl. I Tyskland har läkare och läkarstudenter alltid på sig läkarrockar, med undantag för när de rör vid isolationspatienter (patienter som isolerats på grund av infektionsrisk) – då tar man på sig en engångsrock utanpå rocken samt handskar och ibland munskydd. På vissa avdelningar har man på sig bussarong och sjukhusbyxor under vita rocken och byter kläder varje dag som i Sverige, på (de flesta) andra avdelningar har man vanliga kläder under rocken och ansvarar för att tvätta rocken själv.
• Hierarki och artighet. I Tyskland tilltalar man alltid patienter med efternamn och niar dem. Man måste också säga ni till överläkarna och specialistläkarna. ST-läkarna, underläkarna och sjuksköterskorna får man lov att säga du till.
• Få undersköterskor. Undersköterska är en instrumentell och integrerad roll i vårdteamen på svenska sjukhusavdelningar. På vissa avdelningar finns undersköterskor, men inte alls i samma utsträckning som i Sverige. På de flesta avdelningar tar sjuksköterskorna och läkarstudenterna över de flesta av undersköterskornas uppgifter.
• Sällan lunch eller fika. Det här är nog det tråkigaste med sjukhuspraktik i Tyskland. Dagarna är långa och det finns ingen bestämd tid för rast eller lunch. Underläkarna får ingen lunchpaus alls och jobbar ofta över. Vi läkarstudenter brukar behöva vara på plats 07.50 och slutar omkring 16.00 och får kanske 30 minuters rast för att äta lunch. Avdelningsfika är tyvärr inte ett koncept som spritts till Tyskland.
• Massvis av papper. Tyskarna har elektroniska journalsystem, men av rädsla för dataintrång (eller något åt det hållet) brukar journalsystemen vara helt slutna till sjukhuset och ibland till och med till sjukhusavdelningen. Det är också bara inskrivningar och utskrivningar som skrivs på datorn (som skrivs i ett brevliknande format) – daganteckningar skrivs för hand. Efter att en patient skrivs ut postas läkarens utskrivningsanteckning hem till patienten, som förväntas ta med den till sitt nästa läkarbesök.

Jag kan se styrkor och svagheter i både det tyska och det svenska sjukhussystemet. Att vara läkarstudent på kliniken i Tyskland har lärt mig saker som jag inte skulle ha gjort i Sverige, men vice versa stämmer också – därför är jag glad över att ha fått göra praktik i båda länder.