Det här är del 3 i en miniserie om medicinsk könsbestämning. Ta en titt på föregående inlägg för brasklappar och förklaringar – jag pratar som sagt bara om kön i dess kroppsliga, medicinska och fysiologiska bemärkelse – inte om den subjektiva eller psykosociala uppfattningen av kön eller könsidentitet.

Testosteron och östrogen har säkert de flesta av oss hört talas om. Om du vill vara en riktigt macho man ska du pumpa dig full av testosteron och undvika östrogen. Får du i dig minsta lilla östrogen i kroppen kommer du bli superkänslosam och jättemesig – som en kvinna(!). Eller?

Nja. Bara för att du har sett det på TV eller läst det i en tidning eller online (med tvivelaktig vetenskaplig grund) betyder det inte att det är sant. Jag vet, vilken chock.

Låt oss prata könshormon – fettlösliga signalmolekyler som är centrala i könsutvecklingen och reproduktionen. Inom biokemin brukar man dela in könshormoner i 3 klasser:

• Androgener. “Manliga” könshormoner. Hit hör testosteron, men även anabola steroider som används vid doping klassas som androgener. Det är därför personer med XX-kromosomuppsättning och ingen Y-translokation (du fattar om du läser mitt förra inlägg) kan utveckla mer maskulina drag vid doping.
• Östrogener. “Kvinnliga” könshormoner.
• Progestogener. Hit hör progesteron.

Det är viktigt att komma ihåg att samtliga könshormoner finns hos alla oavsett kön. Androgener är väldigt viktiga för XX-personers libido, i så hög grad att androgener används som behandling för XX-personer med brist på sexlust. På samma sätt är östrogener viktiga för XY-personers libido. Dock förekommer vanligtvis östrogener och progestogener i större mängd i XX-personer, medan androgener finns i högre grad i XY-personer.

Det finns dock flera olika tillstånd där hormonnivåerna ser annorlunda ut. Ett av de vanligaste är polycystiskt ovariesyndrom, förkortning PCOS. Det här kan drabba upp till var femte XX-person, men själva uppkomsten är  inte klargjord. PCOS leder ofta till förhöjda nivåer androgener, som i sin tur orsakar ökad hårväxt, oregelbunden menstruation och minskad fertilitet.

Kongenital binjurehyperplasi, förkortning CAH, leder också till förändrade nivåer av könshormon bland både XX- och XY-personer. CAH är ett samlingsnamn för flera olika ärftliga mutationer som kan leda till ovanlig könsutveckling. XX-personer med CAH kan få mer manligt utseende och yttre genitalia (detta kallas också virilisering) och XY-personer kan hamna i puberteten mycket tidigare än vanligt.

Ett tillstånd där hormonnivåerna egentligen inte är förändrade, utan där kroppens svar på dem är förändrat, är androgenokänslighetssyndromet, förkortning AIS:

• AIS beskriver XY-personer som producerar normala mängder androgener, men har muterade hormonreceptorer (dit androgenerna binder för att få effekt på cellerna) så att deras kroppar inte reagerar på androgenerna – därav okänsligheten. AIS är väldigt ovanligt och mutationen kan variera i grad.
• Vid en fullständig AIS utvecklar XY-personerna helt kvinnliga yttre genitalia och kvinnliga drag.  Dock bär de på outvecklade testiklar innanför ljumskarna som ibland misstas för ljumskbråck. De har inte heller livmoder eller äggstockar och är därför infertila. Det är väldigt ovanligt med fullständig AIS. Personer med fullständig AIS brukar uppfatta sig som kvinnor.
• Vid en partiell AIS, kan de yttre genitalia vara något mellanting mellan manliga och kvinnliga – vilket man kan klassa som intersex som jag nämnde i del 1. Partiell AIS kan också vara knappt märkbar och inte signifikant påverka fertiliteten. Personer med en mild form av partiell AIS brukar uppfatta sig som män.

Det här är bara några exempel på hur stor påverkan könshormonerna har på oss människor, oavsett vår kromosomuppsättning. Våra könskromosomer är bara en förutsättning för vilket kön vi utvecklar och dessa måste samspela med könshormonnivåerna. 

I nästa del fortsätter jag prata könshormon och hur de kan användas som läkemedel, både för att förstärka och dämpa könskarakteristika. 

Källor: Jag har mestadels utgått från det jag har fått lära mig på Karolinska Institutets läkarprogram. Jag har länkat till några av mina andra källor i texten, men om du vill veta mer om könshormon i allmänhet föreslår jag att du kikar på Nationalencyklopedien och Wikipedia.