I mitt förra inlägg började jag diskutera könshormoner. Kort kan man säga att könshormon är minst lika viktiga för könsdifferentieringen som könskromosomerna, men att de bara är en förutsättning för utvecklandet av ett visst kön. Idag vill jag fortsätta prata om könshormon och hur de kan användas som läkemedel.

De vanligaste läkemedlen baserade på könshormon är preventivmedel. P-piller består av östrogen och progesteron, minipiller och mellanpiller består av progesteron. P-stavar, med undantag för kopparstavar, innehåller också östrogen och progesteron. De här hormonella preventivmedlen är i första hand riktade till menstruerande personer som vill undvika graviditet. Hormonerna förändrar menstruationscykeln, vilket gör att slemhinnan i livmodern tjocknar så att spermier inte kan ta sig igenom den.

Hormonella preventivmedel kan också användas för att göra mens mer regelbunden, minska blodflödet och lindra mensvärk. Samtidigt kan hormonella preventivmedel, särskilt mellanpiller och minipiller leda till mer oregelbundenhet och större blödningar. Vidare är det vanligt med nedstämdhet och nedsatt sexlust, vilket kanske motverkar läkemedlets syfte.

Testosteron används för att motverka bland annat nedsatt sexlust hos XY-personer med ovanligt låga testosteronnivåer. Det är även vanligt att ge testosteron till personer som opererats för prostatacancer. Dock finns det studier som tyder på att testosteronläkemedel kan öka risken för prostatacancer.

Anabola steroider, alltså dopingmedel, innehåller ofta testosteron. Det som är intressant, och kanske lite ironiskt, är att extra testosteron hos individer med normala testosteronnivåer, ofta leder till minskad spermieproduktion, förkrympta testiklar och gynecomasti (utvecklandet av bröst).

Inom medicinsk vård för transpersoner används framför allt testosteron och östrogen. Trans-kvinnor kan få läkemedel som blockerar testosteron och ger extra östrogen, medan trans-män kan få östrogenblockerare och extra testosteron. I båda fall har läkemedelsbehandlingen ofta en stor positiv effekt på psyket och leder till utvecklandet av sekundära könskarakteristika (kroppsbehåring, ljusare eller mörkare röst, fettfördelning på kroppen).

Könshormoner har fler medicinska användningar. Jag valde dessa exempel för att visa hur komplicerad hormonbehandling kan vara och hur det inte är självklart att könshormonen gör det man vill att de ska göra i kroppen. Det här är mitt näst sista inlägg om “Hur många kön finns det?”. I det sista inlägget kommer jag att sammanfatta de delar av medicinsk könsbestämning jag gått igenom och kanske, men bara kanske, ge ett svar på frågan.