Vill du få ett kort och snabbt svar på frågan? Läs mitt sista inlägg i den här serien.

Nu i samband med Stockholm Pride och det kommande riksdagsvalet vill jag ta upp en aktuell HBTQ-fråga och försöka diskutera den utifrån ett medicinskt perspektiv: ‘Hur många kön finns det?’

I Sverige finns det för tillfället 2 juridiska kön: man och kvinna. Men allt fler länder har börjat införa ett tredje kön för personer som identifierar sig som varken eller – Tyskland, Australien, Indien och Nepal till exempel. En majoritet av Sveriges riksdagspartier är för en utredning av införandet av ett tredje juridiskt kön – vilket kanske är den största HBTQ-frågan i årets val.

Det här är inte ett inlägg som är avsett att vara politiskt, endast informerande. Jag vill också nämna att jag som cis-kvinna inte kan tala för trans-communityt. 

Innan jag går in på det medicinska vill jag reda ut några begrepp som ofta dyker upp i könsdiskussioner:

• Kön, könsidentitet och könsuttryck: I svenskan är kön ett ganska brett begrepp. Det kan innefatta kroppsliga, sinnliga såväl som juridiska aspekter. För att separera dessa aspekter pratar vi ibland om könsidentitet, där fokus ligger på det sinnliga (ibland används genus och har ungefär samma betydelse). Könsuttryck handlar om hur man väljer att framställa sig.
• Cis och trans: Cis och trans kommer från latin och används inte bara när man pratar om könsidentitet. Trans inleder många ord som vi ofta använder: transportera (ta sig från en plats till en annan) och transformera (byta form från en till en annan) till exempel. Trans(sexualitet) när vi pratar om könsidentitet brukar klassiskt beskrivas som en person som föddes med manliga kroppsegenskaper, men som identifierar sig själv som kvinna – eller vice versa. Trans är dock mer av ett paraplybegrepp för alla som har en gränsöverskridande könsidentitet. En cisperson är däremot en person som identifierar sig med samma kön som den tillskrevs vid födseln.
• Icke-binär och intersex: Även om trans i många fall tjänar som ett paraplybegrepp, trivs inte alla med dess binära konnotationer – det finns personer som identifierar sig som varken man eller kvinna, lite av båda, eller varierande från dag till dag. Typiskt är en icke-binär person någon som varken identifierar sig som man eller kvinna, medan intersex är någon som identifierar sig som lite eller mycket av båda.
• Hen: Svenskans officiella könsneutrala pronomen. Kan användas när man inte känner till könet på en person, inte vill delge könet på en person eller om personen vill bli kallad hen. Hen kan också användas som ett substantiv: exempelvis man, kvinna, hen.
• Könsidentitet och sexualitet: Även om det är lite förvirrande att sexualitet ingår i ordet transsexualitet, är könsidentitet inte direkt kopplat till vad man attraheras av. Därför säger jag trans istället för transsexualitet och transsexuell för att minska förvirring.

Det här blev ett långt inlägg. Mina beskrivningar av uttrycken utgår ifrån det jag hittat på transformering.se, 1177:s sida om könsidentitet och SVT:s Pride-ordlista, men ni får gärna rätta mig om jag har fel. Jag fortsätter med det medicinska i nästa del.