Du har väl inte missat att KI har digital öppet hus den 18 mars? All info hittar du här. Har du en fråga som inte står med här? Skicka dina frågor till mig via “Kontakt” högst upp på bloggen.
1. Är det svårt att komma in på läkarprogrammet?
Ja. Läkarprogrammet på Karolinska Institutet är en av de mest sökta högskoleutbildningarna. Därför brukar antagningspoängen för gymnasiebetyg ligga kring max (inklusive meritpoäng). För högskoleprovet ligger det kring 1.8, för de som söker med högskoleprovet via “Alternativt Urval” (PIL, en speciell kvot just för KIs läkarprogram där intervju och andra tester ingår) brukar poängen vara 1.3-1.5. Läs mer om PIL här: https://blog.kise/kistudentenisabelle/fraga-kan-jag-komma-in-pa-annat-an-betyg/. Exakta antagningspoäng för varje termin finns på statistik.uhr.se.
2. Hur långt är läkarprogrammet?
11 terminer (5,5 år). Efter 11 terminer får man examen, men för att få läkarlegitimation behöver man göra allmäntjänstgöring (AT). DOCK kommer det här att förändras från och med hösten 2021. De som börjar läkarprogrammet hösten 2021 eller senare kommer läsa 12 terminer (6 år) och bli legitimerade samtidigt som de tar examen. Läs mer om det 6-åriga läkarprogrammet här: https://wemar.nu//fraga-6-arigt-lakarprogram-eller-55-arigt-lakarprogram/
3. Vad är AT och ST?
AT är en ca 18 månader lång betald praktik, som är mer jobb än utbildning, med undantag för att man skriver en tenta i slutet av AT för att få sin legitimation. AT söker man via sjukhus, inte via högskolor. Man kan jobba som läkare innan man har gjort AT och fått sin legitimation. Efter AT kan man göra specialisttjänstgöring (ST), som också är betald och baserat på sjukhus/vårdcentral och inte högskola. ST brukar ta 5 år, efter ST blir man specialistläkare inom sitt valda område. Allmänmedicin (allmänläkare/husläkare som man träffar på vårdcentralen) är också specialistläkare.
4. Kan man läsa läkarprogrammet på engelska?
NEJ. I Sverige finns läkarprogrammet bara tillgängligt på svenska. Ett fåtal kurser på Karolinska Institutet ges på engelska så att utländska utbytesstudenter ska kunna hänga med, till exempel DFM3 Neurologi (termin 3) och Klinisk Medicin inriktning kirurgi (termin 7). Majoriteten av kurslitteraturen är skriven på engelska. DÄREMOT finns det inget krav på svenskt medborgarskap för att läsa till läkare i Sverige. Är du EU-medborgare är det helt gratis dessutom. Läs mer här: https://wemar.nu//tag/english/
5. Är läkarprogrammet svårt? Behöver man plugga mycket?
Det här är såklart en väldigt subjektiv fråga. Det jag kan säga är att plugga på läkarprogrammet är en HELTIDSSYSSLA, du kommer behöver lägga ner tid och energi och du bör räkna med att läkarstudierna kommer vara din huvudsakliga sysselsättning. Det som kan uppfattas svårt med läkarprogrammet är att man behöver memorera väldigt många begrepp och koncept inför tentor, en del kurser (till exempel anatomi) handlar mycket om att bara kunna banka in information. Något man också bör ha i åtanke är att läkarprogrammet består av väldigt mycket schemalagd tid och obligatoriska moment jämfört med många andra högskoleutbildningar. Vi har inte speciellt många inlämningar, men vi har många seminarier och mycket praktik. Vi har också flera stora tentor som omfattar en hel termin. Läs mer om hur läkarprogrammets upplägg här: https://wemar.nu//lakarprogrammets-11-terminer/.
Hej, jag vill bli läkare verkligen men jag är inte så bra i no lektionerna och har bara godkänd i dom ämne och gillar inte dem och har svårt i läsförståelse svenska och har F i engelska. Jag går i 8an ska börja 9an nästa termin vad tipsar du mig. Ska jag börja natur men är rädd att inte klara av det vill även gå i samhälle så det blir lättare väg för att bli läkare. Snälla hjälp mig!
Hej
Även om du tror att du kan få högre betyg om du läser samhällsprogrammet, behöver du läsa naturvetenskapsprogrammet för att kunna söka till läkarprogrammet. Om du inte gillar NO så vet jag inte om jag skulle rekommendera dig att söka läkarprogrammet – särskilt biologi är en väldigt stor del av läkarprogrammet.
Hej!
Jag läser sista året på det humanistiska programmet, och att söka till fortsatta studier är inte långt borta. Jag har, till och från, funderat på att läsa läkarprogrammet, men det har samtidigt aldrig känts som ett alternativ. Det är svårt att förklara, men det känns som att anledningen kan vara att min hjärna inte vill få upp förhoppningarna, för läkarprogrammet kräver både mer meritpoäng och behörighet än vad jag, i nuläget, har. Jag skulle behöva höja mitt HP-resultat med ca 0.7 poäng och dessutom läsa ett naturvetenskapligt basår. Jag har relativt lätt för skolan, men min psykiska hälsa strulade med mina betyg i slutet av grundskolan och början av gymnasiet. Jag förstår att tempot på ett naturvetenskapligt basår är högt, men tror samtidigt inte att biologin och kemin skulle vara några problem, till skillnad från matten och fysiken. Matte har alltid varit mitt sämsta ämne. Det är matten som sänker min merit och även mitt HP-resultat (1.5 på verbala, 0.8 på kvantitativa). Det här meddelandet blev väldigt långt och rörigt, men antar att min fråga är om läkarprogrammet verkar vara inom räckhåll för mig? Kan man bli läkare även om man inte är bra på matte? Jag har intresset för människor, medicin och biologi, samt en ”akademisk” förmåga. Det är bara… matten. Tacksam för svar!
Hej Tove! Man kan absolut bli läkare utan att vara bra på matte. Själva läkarprogrammet innehåller inte mycket matte alls, men tyvärr är det ju så att konkurrensen är så hög till programmet att man då måste ha bra betyg i matte. Känner du till alternativt urval/PIL? Du kan läsa mer på min blogg men det är en intervju där det inte krävs lika höga poäng på högskoleprovet för att gå vidare. Det kanske skulle kunna vara ett alternativ för dig?
Tror också du hade kunnat förbättra dina matematikkunskaper under ett naturvetenskapligt basår – det är flera som har läst annat än naturvetenskap innan de börjar läkarprogrammet!
Önskar dig lycka till!
Mvh Isabelle