I S A B E L L E W E M A R

En reflektion från slutet av mitt Erasmus-utbyte

Kära läsare [läs: mamma, och numera även pappa]

Jag ber om ursäkt för tystnaden på bloggen de senaste veckorna. Jag mår bra – strålande, faktiskt – och har både behövt och velat prioritera aktiviteter i mitt liv utanför bloggen. En kort sammanfattning av vad som hänt mig sedan mitten av april:

  • Pluggade kursen Infektiologi och immunologi på Heidelbergs universitet. Mer om hur plugg går till i Heidelberg här.
  • Drabbades av en bakterieinfektion i svalget.
        • Uppsökte öron-näsa-hals-läkare och fick antibiotika.
  • Bakterieinfektionen kom tillbaka trots antibiotikan.
  • Gick till öron-näsa-hals-läkare igen.
    • Halsböld konstaterades; ja, det var lika äckligt som det låter.
        • Fick remiss till universitetskliniken om akut inläggning för dränering av halsbölden och borttagning av drabbad halsmandel.
  • Lades in på universitetsklinikens öron-näsa-hals-avdelning och opererades några timmar senare.
  • Stannade kvar på sjukhuset i en vecka för observation, på grund av risk för blödning efter operation
    • Skrevs ut och tog flyget hem till Sverige några timmar efter utskrivning (rekommenderas ej pga risk för blödning efter operation).
        • Klarade mig trots det undan blödning efter operation.
  • Skrev tentorna Delexamination 4 och Delexamination 6 från kursen Klinisk medicin på Karolinska Institutet. Gjorde läkarprogrammets första OSCE-prov i internmedicin och A-HLR-repetition.
  • Drog till Uppsala för att fira Valborg.
    • Deltog i en champagnegalopp.
        • Lärde mig att “champagnegalopp” inte innebär att kolla på hästkapplöpning medan man dricker champagne. Nej, en champagnegalopp är en valborgstradition av att hälla billigt bubbel på varandra på nationernas innergårdar.
          • Sörjer fortfarande mina bubbelindränkta kostymbyor som var mycket bättre lämpade för en hästkapplöpning. 
  • Kollade på herrspexet Corpus Karrolinas föreställning Prinsessan Peach och var en del av produktionen i PR-teamet.
  • Åkte tillbaka till Tyskland för att göra min sista 4 veckors långa praktik på Hautklinik, dermatotologiavdelningen.
    • Tog massvis av blodprov och skrev en del EKG:n på avdelningen. Mer om vad man gör på praktik i Heidelberg här.
  • Konstaterades fullt återhämtad från operationen och har hållit mig frisk sedan dess.
  • Avslutade praktiken. Samlade ihop alla mina intyg på närvaro på praktiken och fick mitt “Transcript of Records” och bevis på avslutat utbyte från universitetsadministrationen.
  • Har lämnat Heidelberg och sitter i skrivande stund på tåget.
    • Njuter av min första eftermiddag av sommarlov.

Utbytet har för mig varit en välbehövd omväxling från vardagen på Karolinska Institutet. Jag kände mig inte skoltrött när jag åkte iväg, men jag började bli rastlös. Läkarprogrammet är den längsta grundutbildningen i Sverige, vilket lätt leder till att man fastnar i rutiner. Personligen blir jag snabbt less om jag börjar få rutin på saker och ting, varför jag tyckte att det var dags att studera lite på en annan ort och ett annat språk sådär halvvägs genom programmet.

Att göra utbytestudier vid Heidelbergs universitet har varit spännande. Jag har fått inblick i tyska universitetsvärlden och tyska sjukvården, vilket har gett mig nya perspektiv som jag kan ta med mig till studierna i Sverige.

I ärlighetens namn har det bästa med utbytet inte varit plugget eller praktiken; det har varit den vackra staden Heidelberg, den grönskande naturen, det milda klimatet, den billiga och goda maten, det trevliga umgänget och den gradvis växande längtan tillbaka hem till Sverige. När jag återvänder till Stockholm tar jag med mig förnyade krafter och förstärkt uppskattning för Karolinska Institutet – men, en del av mitt hjärta kommer att dröja kvar i Heidelberg.

En reflektion från slutet av mitt Erasmus-utbyte

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *