Läkarprogrammet är den längsta grundutbildningen i Sverige, men de 11 terminerna skiljer sig från varandra. Här är en kort sammanfattning av hur terminerna ser ut på Karolinska Institutet.

• Termin 1. Den friska människan 1. Introduktion till läkarprogrammet, cellbiologi, från ägg till foster, biokemi. Biokemin brukar anses vara den svåraste delen av termin 1. Terminen utgörs till största del av icke-obligatoriska föreläsningar. 2 praktikdagar på vårdcentral.
• Termin 2. Den friska människan 2. Fysiologi, endokrinologi och anatomi. Fysiologin med syra-bas-beräkningar kan vara lite klurig i början. På anatomin gäller det att memorera många kroppsdelar och strukturer. Terminen utgörs till största del av icke-obligatoriska föreläsningar, men har fler obligatoriska seminarier och workshops än första terminen. 4 praktikdagar på vårdcentral. Flera dissektioner och mikroskoperingar.
• Termin 3. Den friska människan 3. Fördjupad anatomi och neurologi (på engelska). Examineras med två mindre tentor och uppfattas därför inte som så jobbig. Den sjuka människan 1. Immunologi, patologi. Patologin uppfattas som ett av de tyngre momenten av läkarprogrammet då den täcker ett stort område under kort tid. Terminen är en blandning av icke-obligatoriska föreläsningar, obligatoriska seminarier och workshops. 4 praktikdagar på vårdcentral. Flera dissektioner, några mikroskoperingar, en obduktion.
• Termin 4. Den sjuka människan 2. Farmakologi och infektiologi, medicinsk diagnostik, klinisk kemi, EKG-tolkning. Det jobbigaste på termin 4 är den så kallade “Preklin-tentan”, integrerad deltentamen, som testar allt man ska ha lärt sig på termin 1-4. Ganska många obligatoriska seminarier, under senare delen av terminen nästan varje dag. Praktiska övningar flera gånger i veckan under senare delen av terminen.
• Termin 5 och termin 6. Klinisk medicin, inriktning internmedicin. De två första kliniska terminerna. Det här innebär att man får träffa patienter regelbundet och börja ta hand om dem själv. Hjärt- och kärlsjukdomar, njursjukdomar, lungsjukdomar, reumatologi, gastroenterologi, diabetesmedicin, åldrande, klinisk farmakologi, hudsjukdomar, infektionssjukdomar. Tentorna brukar inte anses så tunga på de här terminerna; de är 6 st med jämna mellanrum. I slutet av termin 6 har man sitt första OSCE-prov, vilket är ett praktiskt prov som kan vara nervöst att göra. Terminerna delas in i 3-veckors block, vartannat icke-obligatoriska föreläsningar, vartannat praktik på vårdavdelning. 2 veckors praktik på vårdcentral.
• Termin 7. Klinisk medicin, inriktning kirurgi. Terminen med allra mest praktik och obligatorier. Kirurgi, ortopedi, anestesi, urologi. Tentan anses ganska svår, men framför allt är det tungt att ha praktik 8-17 varje dag. 1 praktikvecka på vårdcentral. Obligatorisk praktik så gott som varje dag.
• Termin 8. Examensarbete i medicin. Terminen med knappt några obligatorier, ingen praktik och ingen tenta. Den här terminen skriver man en uppsats på 30 hp som man ska försvara i slutet av terminen. Här är det helt upp till studenten själv hur mycket och hur hårt hen vill arbeta.
• Termin 9. Klinisk medicin, inriktning neuro, sinnen och psyke. Neurologi, öron, näsa, hals, ögon, psykiatri. 1 vecka på vårdcentral. Mycket praktik och obligatorier, men inte lika mycket som termin 7.
• Termin 10. Klinisk medicin, inriktning reproduktion och utveckling. Gynekologi, förlossning, pediatrik. Blandning av praktik och föreläsningar. Anses vara en hyfsat lätt termin.
• Termin 11. Hälsa i samhälle och miljö. Den sista terminen på läkarprogrammet innehåller lite av allt som man läst tidigare. Mest icke-obligatoriska föreläsningar. En sista veckas praktik på vårdcentral.  En ganska lätt termin; det gäller bara att klara den sluttentamen.

Vill du läsa mer om hur terminerna på läkarprogrammet ser ut kolla på KI’s officiella sida , min kollega KI-studenten Oscars beskrivningar och Svenska Läkarförbundets kartläggning av schemaläggningen på läkarprogrammen i Sverige.